Bolinderska palatset

Palatset uppfördes av byggmästaren Evald Thavenius som luxuöst hyreshus 1874–1877 för industrimannen Jean Bolinder (1813–1899) efter arkitekt Helgo Zettervalls ritningar. 1889 blev byggnaden en del av Grand Hôtel. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den representerar "synnerligen höga kulturhistoriska värden". Med inspiration från renässans- och barockpalatsen i Venedig ritade Zettervall huset som ett senrenässanspalats i fyra våningar och en attikavåning. Närliggande förebilder är Ca' Pesaro och Ca' Rezzonico som äger liknande varianter av loggiasystem i fasaduppbyggnden.
Karaktäristiskt för Bolinderska palatsets fasad är de i sidorna hängande hörntornen, så kallade toureller, och den rikt dekorerade fasaden i ljust gråmålad stuck. Mellan de väl tilltagna butiksfönstren står polerade doriska granitkolonner. De två större paradvåningarna markeras tydligt i fasaden i form av de tidigare nämnda loggialiknande avsnitten med korintiska kolonner mellan höga, rundbågade fönster. Undertill uppbärs fönstren av små balustrader. Våningen högst upp har mindre dubbla rundbågiga fönster sammankopplade av kolonner. Den övre av paradvåningarna beboddes av byggherren Jean Bolinder själv, medan den nedre var bostad åt "brännvinskungen" L.O. Smith. //Wikipedia